Det finns något vackert i vänskaper och möten, som tål tystnad. Relationer som bygger på närvaro och en önskan om att mötas i hjärtat. Möten där vi är ärliga med varandra, står kvar i vår egen upplevelse oavsett upplevelse hos den vi har framför oss.
I många års tid levde jag i relationer, i min familj och med vänner liksom partners, där jag hela tiden lämnade mig själv. Det kunde ta sig uttryck i att inte känna efter vad jag ville äta till middag - "välj du, det spelar ingen roll för mig". Det kunde visa sig i vart vi gick och fikade - "välj du, det är inte så viktigt för mig". Det kunde visa sig i hur vi spenderade en helg - "ja, vi åker till Stockholm och bor på hotell, det blir fint." När jag egentligen, såhär i efterhand - helst hade spenderat helgen i naturen, med en ryggsäck fylld med god picknick, eller ett café med just den där goda biskvin och inte den torra bullen, middagen som fick mig lätt lycklig snarare än mat som inte gav mig mening.
Inte nog med att jag följde med i den här typen av beteenden, jag drev dem också. Gång på gång bidrog jag till att resa till andra städer för löpartävlingar, krogrundor och restaurangbesök. Roliga - ja! Endorfinkickar - ja! Meningsfulla - ja, på sitt sätt, så var det såklart trevliga och fina helger.
Men det är inte de helgerna jag minns i hjärtat, det är inte de helgerna jag har kvar som varma minnen av att ha tagit hand om mig själv.
Jag möter många människor här på Akka Meditation, som längtar efter att stanna kvar med sig själva. För att de har förstått att det är först när vi stannar med oss själva, lyssnar på vår inre röst och på vad vår egen kropp vill i varje stund, som vi kan må riktigt gott, och ha riktigt sanna relationer med andra människor.
Många av oss har det mer eller mindre besvärligt med att vara ärliga inför våra vänner, partners och nära. Det kan handla om att inte riktigt stå för, att du behöver vila hellre än att träffas. Eller att sätta gränser - nej, jag vill inte prata om andra när vi ses - det intresserar mig inte att prata om andras val i livet. Jag vill prata om Dig, jag vill att du lyssnar på Mig. Skvaller, att prata om andra eller om det som pågår i världen och som står utanför din och min kontroll - jag ser det som ett sätt att skydda sig själv (helt i onödan) från intimitet. För vad händer, när du slutar att prata om vad du såg på TV igår (vilket i och för sig såklart kan ha sin poäng - missförstå mig rätt). Vad händer när du inte längre tycker det är viktigt att prata om andras relationer och vänskaper, eller tillkortakommanden, och istället kan prata - eller vara tyst - med och om dig själv och den du har nära? För mig är en nyckel till att stanna kvar med sig själv - meditationen och reflektionen. Att inventera och hämta hem sig själv, dagligen. Att öva på närvaro med sig själv i kärlek - för mig är det grunden i ett tantriskt liv, i både relationen med dig, med det högre och med andra människor i i ditt liv.
Vad är det jag behöver just idag?
Vad är det jag längtar efter, just nu?
Vad är det jag idag kan sluta upp med, inte längre ägna mig åt - för att ge plats för nytt i mitt liv?
En viktig del i att djupna i relationen med sig själv och med andra, är också att möta andra som har samma längtan. Det hoppas och vet jag, är en av de vackraste delarna med Akka - att vi möts i sanning. Välkommen du med, när du önskar vara dig själv, tillsammans med andra, och få vara hela dig på djupet. Dela gärna det här inlägget eller tagga en vän, som du är tacksam över att dela en djup relation med! Tove Eloa
Ps. Har du lyssnat på första avsnittet av Popcornpodden? En kort intro till podcasten som jag haft i hjärtat i flera års tid, äntligen är den här!
Comments